gerundium

18 juli 2012

Jan Myrdal 85 - levande begravd i Yttrandefrihetens hemvist på jorden

På torsdag 19 juli fyller Jan Myrdal 85 år. Idag är han nästan helt
tystad av förlag och media. Inget förlag odlar hans böcker, ingen
tidning vågar trycka honom oftare än - ska vi säga en gång vartannat år.


"I was so much older then, I'm younger than that now"
försöker min MP3-spelare förgäves intala mig när jag gör min numera ack
så långsamma joggingronda.

F-n vet om jag skulle klara de strapatser Jan Myrdal utsatte sig för när
han i fjol var ute och knallade med den indiska gerillan.

För att vara 85 är han frustande vital. Han är yngre än de flesta av
mina jämnåriga - intellektuellt, definitivt; kroppsligt - i de flesta
fall.

Men det finns ett problem. Vad ska han med vitaliteten till, i ett land
som samfällt står upp för att tysta Jan Myrdal? Han saknar efter alla
dessa böcker och alla dessa lysande reportage en tidning att skriva i
och ett förlag som bryr sig om att odla hans skrivande.

Han har märkligt nog lättare att bli publicerad i Indien än i Sverige.
Vad beror det på? Själv tror Jan att det är ålderdiskriminering.

Ja, kanske till en betydande del. Levde Jan i USA skulle han kunna bli
senator, sitta i Högsta domstolen... I stora delar av världen är man
beredd att lyssna med stor respekt på varje ord av en människa som levt
85 år, upplevt stora händelser och sett saker som få har sett.

Inte ens en sir Attenborough är möjlig i Sverige (han får göra dyr TV
vid 86 år).

I Myrdals fall finns förstås den försvårande omständigheten att det inte
är fossil och maskar han vill visa publiken, utan hur folken i världen
gör uppror mot den rådande ordningen.

Myrdal hånas, man ropar på att stänga kommunala lokaler för honom
(ledande s-politiker i Örebro), man kräver att allt samhällsstöd till
"sådana" ska stoppas, i SVT är det mesta han fått säga utan att avrbytas
de senaste tio åren ungefär tre ord. "Å ena sidan..." Inte undra på att
han kan utmålas som fanatiker, homofob och gud vet all den skit som har
östs över honom.

Våra intellektuella supertankers som kulturredaktionerna på Svenska dagbladet,
Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen har samtidigt bestämt att en
Myrdal-artikel vart annat år är lagom. En (lysande!) artikel om Carl David af Wirsén
i DN gör att Björn Wiman kan framstå som modig i många år framöver.

Åsa Lindberg beställer, applåderar, men vet ofta inte hur hon ska bära sig åt att
hitta förevändningar att inte trycka. 

Kaj Schüler talar diskret om platsbrist, något jag som trogen SvD-läsare
aldrig har lyckats upptäcka spår av i själva verkligheten.

Alla vet att Jan Myrdal inte är den typen som stänger in sig på sin
kammare och skriver tjocka romaner. Han är en författare som lever i
dialog. När samtalet upphör tystnar författaren.

Jag vet att Jan Myrdal sitter på flera viktiga ännu ej skrivna böcker.
Hans lager av verkligt unika idéer skulle kunna gödsla flera
dagtidningars kulturdebatt i många år framöver.

Men var finns den modige förläggare och kulturredaktör som säger:
Jag deltar inte i den skamliga tystnaden! Jag trycker Myrdal! Print and
be damned!

Om jag har fel, att den svenska åsiktsdiktaturen faktiskt är effektivare
än den sydkoreanska där man kan få sju års fängelse för ett förfluget ord,
så kan ju någon bevisa det.

Vi andra kan ordna möten med JM, se till att han får den
publik som de stora förvägrar honom.

Börja med att komma till Fredsseminariet i Degerfors 4-5 augusti
(http://www.afghanistan.nu/news/view.asp?ID=629), där Jan Myrdal ska
tala om propaganda till en ny utställning han producerat.

En 85-årspresent som mannen verkligen förtjänat! Men inte en tjänst åt
honom. En tjänst åt oss, som vill läsa.

Stefan Lindgren

PS. Stort tack personligen till JM. Mycket kul har vi haft. Han har
aldrig "lärt" mig nåt med feta pekpinnen. Genom sitt exempel har han
kanske gjort mig lite bättre på att lära, att studera - och se
verkligheten, än jag annars skulle ha varit.

3 kommentarer :

  1. Håller inte alltid med honom (vem gör det?) men måste tillstå att utan Jan Myrdal hade hela den svenska debattbilden varit torftigare, tråkigare och instängdare. Och detta gäller decennier bakåt.

    /Henrik Persson

    SvaraRadera
  2. Tidskriften Folket i Bild/Kulturfront innehåller i varje nummer en skriftställning av Jan Myrdal. Och har gjort så sedan starten 1972.
    I övrigt instämmer jag helt i Stefans födelsedagshyllning.
    Seminariet i Degerfors arrangeras av FIB/K:s Stockholmsavdelning.
    Gunnar Johansson

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.